Month: March 2023

Pågår ju här och nu och innehåller allt möjligt från slit till glädje och skoj och mindre skoj.

Ett av mina mål under våren var att ge mig själv tid för reflektion för att ta riktning så att säga. Alltså komma på VAD jag vill…

Årets första månader har varit mer än intensiva men jag känner ändå att jag landar mer och mer i vad jag INTE vill, så börjar lite baklänges eller helt enkelt på det sätt som passar mig. Finns väl inga rätt och fel tänker jag och mitt liv är ju mitt liv:)

1. Jag vill inte vara på samma arbetsplats varje dag i veckan
2. Jag vill inte jobba 8-17 måndag-fredag

1. Jag vill ha olika uppdrag för olika uppdragsgivare
2. Jag vill ha möjlighet att styra över mina dagar själv (så mycket som möjligt)
3. Jag vill ha möjlighet att arbeta på distans
4. Jag vill ha variation i det jag gör
5. Jag vill utvecklas
6. Jag vill träffa personer som inspirerar mig

Blev visst ändå en lista med mycket Jag vill. Sparar den för att fylla på/dra av.

En sak till jag vill är att njuta av livet, egentid och tillsammanstid. I helgen har jag varit på Ästad Vingård med maken, vilket fantastiskt ställe som jag varmt rekommenderar. Vi hann även hälsa på yngsta sonen i Halmstad.

Nästa helg ska jag ha syskonhelg i Stockholm och som jag längtar. Babbla och äta, två av mina favoritsysslor:) Båda grejerna är sånt jag fick i 50-års present förra året och nu bockar av.

Har jag berättat att jag blivit med kontor också?! Jo men visst, mitt i stan delar jag rum med min wingwoman Marie. Känns så bra och jag tror på att kreativiteten kommer flöda och en ynnest att få hänga med en vän i företagandets up´s and down´s.

Bild: Maken framför del av vinförrådet på Ästad

Liten eller stor morot spelar egentligen ingen roll, heller inte vilken färg eller sort.

I hela mitt liv har jag älskat att planera in saker i kalendern. Ja, jag har en analog kalender och kan inte se mig själv sluta med det.

Min kalender är inte bara en kalender utan även en bok med drömmar och dagbokstankar.

I höstas när min axel gick ur led (igen) blev jag så fruktansvärt ledsen, förtvivlad och uppgiven. Dels för att smärtan är fruktansvärd men också då jag av ofrivillig vishet vet hur lång rehabilitering det är och att det, i alla fall i mitt fall, aldrig blir helt bra igen.

Jag blev också väldigt ledsen då jag antog att mitt älskade SUPande får läggas på is och att jag kommer ha tufft att ha träningsgrupper.

Men skam den som ger sig, 3 veckor efter olyckan körde jag igång en träningsgrupp och fake it till you make it blev mitt ledord, eller kanske mer gör/tänk om, anpassa och le stort.

För första gången har jag även skött min rehab (någorlunda) bra…så varför skriver jag då om morötter!?

För att jag med bultande hjärta i helgen köpte mig just en morot i form av en SUP/Surf-resa till Sardinien. Skräckslagen över att axeln ska hoppa ur igen, men där min kärlek till resor och rörelse är så stor så här snackar vi morot att kämpa på med träningen och inte tappa tron på att jag snart står på en bräda igen.

Sen i förrgår kör jag också 100% som egen så resan får även fungera som morot att se till att få in uppdrag= pengar.

Foto: Stapaddla